Bergsmännen ägde andelar i gruvan och svarade även för smältningen av den rika malmen. Kopparhyttorna anlades därför vid åar och bäckar med strömmade vatten. I närheten av hyttorna byggde bergsmännen också sina gårdar. Ofta speglade gården ägarens status vid gruvan. De mest välbeställda bergsmännen sparade inte på utsmyckningen, så jämfört med den karga och osunda miljön vid Kopparberget utgjorde många bergsmans-gårdar en helt annan värld. Men bergsmanslandskapets otaliga slagghögar och hyttmiljöer vittnar förstås också om en slitsam och knapp vardag för allmogen.

En tur i bergsmännens bygder berör alla sinnen och historiens vingslag känns hela tiden påtagligt nära. Se märkliga vattenleder, ålderdomliga odlingslandskap och vägsträckningar från forna dagar. Du kommer att förundras över vackra, ståtliga hus och prunkande trädgårdar.

I Världsarvet Falun ingår Bergsmansbygden i området väster om gruvan, bygden vid sjön Varpan mellan Österå och Bergsgården, Hosjöområdet samt Sundborns- och Knivaåns dalgångar. Runt om i bygderna finns levande minnen från den tusenåriga verksamheten vid gruvan och miljöer som förknippas med kända gestalter i den svenska historien. Idag är samtliga bergsmansgårdar i privat ägo. Under sommartid händer det att en del ägare öppnar sina hem för visningar.